Transportsträcka, Norge dag 3

Ja sandvikens camping hade ett fint läge som ni förstår. Så fint att jag fick fota denna morgonen oxå. DAgen skulle mest bestå av att köra 30 mil och var en ren tarnasportsträcka. Dock får jag nog säga att var bland den finaste transportsträcka jag åkt. Hardangervidda lockade och frestade oss och vi blev förvånade av att överallt fanns det små hytter, det såg ut som ”hobsala” i varje vrå. Som farsan mycket riktigt påpekade, varenda norrman måste äga en hytte. Aldrig sett på maken:) När snön började dyka upp längs vägen ville jag ta en bild på snön. Hade vi kört in på första stopp, hade det varit enkelt. Samma gäller om vi kört in på stopp tre. Men nu när vi valde stopp två, så var det inte utan att det krånglade.

Vägen var sämst och den snön vi sett låg längre bort än det såg ut. Farsan gav upp. Jag fortsatte och när jag sen kände att detta tar för lång tid, så fick jag hitta på en egen väg till närmsta snön. Den vägen var inte bästa vägen, jag fick vatten i skorna, det var otäckt högt gräs och jag höll på att snubbla på tuvor och stenar mest hela tiden. Allt detta jobb för en bild på snö i juni. Vi åkte vidare och när vi plötsligt svänger av mot väg 13 ville farsan inte tro på gpsen. Väg 13 var rena otursvägen om man har husvagn. Den var så galet smal att två bilar med husvagn inte kunde mötas. Men väg 13 var förföriskt vacker, smal men vacker. Vi närmade oss målet, Preikestolen

Camping vi fick betalt och igen, norrmän verkar inte vilja ha ordning på campingplatserna. Det var bara ta första bästa plats och det hade alla andra gjort. Vi hittade en plats och där satt holländare och ville inte flytta sitt bord som det ställt långt från deras vagn. Farsan backade och jag kopplade in elen, regplåten var norsk så jag sa att de är norrmän så farsan gick dit och pratade. Men som sagt de var holländare. Nu verkar svenska och holländska låta lika för de verkade förstå farsan men ha förstod inte dem. De pratade på och jag såg scenen med Bengt i Snowroller, ni vet ”Alles gooot” framför mig. När jag gick mot de sanitära byggnaderna så såg jag massa plats och hämtade farsan. Det var som om jag hittat guld. Upp med stödbenen och iväg. Väl där när jag skulle göra min uppgift, koppla in el så stod det abonnerat 26/6. Obra men så kom jag på att det är ju 25/6 så jag gick och kollade och vi kunde stå där till utcheckning. Problemet var ju att vi skulle ju gå till Preikestolen och vi räknade ju inte med att vara tillbaka till den tiden. Obra.

Så vi fick överlägga och det blev sagt att vi får ta med husvagnen när vi går upp i gryningen. När vi på kvällen åkte runt och kollade på omgivningen och parkeringen så såg vi att mellan 00-06 fick inga husvagnar vara på parkeringen. Vi skulle tvingas fråga vad som gällde, nu fanns det inga parkeringar så vi fick åka igen bommen in på Preikestolen parkeringsområde. Vi gick in och frågade och samtalet tog ca 5 minuter. När vi skulle åka ut så hände det lustiga att för att komma ut måste vi betala 200 spänn. högst obra! Priset på den frågan var inte billig och det var hyfsad timpeng. Vi grämde oss lite men vi fick ett bra svar så 04.30 skulle vi gå upp för att se på den vackra soluppgången från en klippa på 600 meter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *