School’s out forever…..

När jag hade planer att hitta till Karolinerstugan så blev det som det ofta blir, jag körde fel. Det är inte hela världen jag menar det finns alltid något att se på vilken väg man än åker på.

Så även denna väg, när jag kom in i samhället var en övergiven skola det första jag såg.

Låg så fint i solen som en dinosaur, en byggnad som gjort sitt och som folk nu vill att den rivs. Det fick ju bli ett stopp.

Det är något visst med övergivna skolor, finns ett visst vemod över dessa skolor,

Vid denna tid på året så var ju skolan som bäst, det blev mycket brännboll på gymnastiken och inte ens lärarna var speciellt stränga vid denna tid. De hade väl som vi en sugenhet på sommaräventyr. Bad, äventyr och semesterresor med husvagn stod på schemat i stället för Svenska, matte, OÄ och gymnastik.

 

Avslutningarna brukade ske på skolgården, Bosse hade hängt upp björkar och pianot var utrullat. Vi klädde oss sommarfina med kläder från Bloms vars mode var direkt hämtat från DDR. Ibland hade man fått lite Ellos kläder, jag hade fått en fin gul piké med sköldpadda i stället för krokodil. Blåa fina skor från Lejon med kardborre knäppning. Givetvis fick man ju tillsägelse av morsan att inte leka och smutsa ner kläderna. Men man kom alltid hem med trevliga och rejäla gräsfläckar på byxor och tröja. Tror att jag lyckades med det varje avslutning. Man var ju tvungen att göra sista bus innan skolan stängde.

 

Dofterna minns jag som rena, den svala korridoren doftade av rengöringsmedel och jag gillade just den doften. Det var typ enda behållningen av att komma tillbaka till höstterminen. Samt att träffa klasskompisar. Att ställa till med saker hände ju hela tiden, ibland ville jag inte ens göra bus men lyckades få till något ändå. Som när jag sköt med en tennisboll mot skolväggen och precis som jag skjuter allt jag kan så kommer läraren Roger Bogren och givetvis träffar jag inte väggen utan honom. Klockren träff mitt på tinningen så att hans glasögon flög all världens väg. Dessutom böjde sig bågen så att han fick lämna in dem. Alltså det var inte med flit men jag kunde ändå inte sluta skratta åt Rogers min när bollen träffade. Roger insåg ju att jag inte gjorde det med flit men att jag skrattade gjorde inte saken bättre.

 

Att skolor läggs ner i Sverige är egentligen ett misslyckande och borde inte få hända. Det som jag fick uppleva i skolan med alltid lagad mat och ändå ganska mycket ordning och reda har man ju förstått att det inte riktigt är så idag. Vi hade ju fasta platser i matsalen och 1983 när Carola vann Schlager festivalen så blev jag ju kär i henne. Med adress Till Schlagerfestivalvinnare Carola Häggkvist stockholm skickade jag ett brev med en dikt med hopp att hon inte skulle skratta ihjäl sig av dikten och en fråga om när hon fyllde år. Så en dag när jag var hemma från skolan så satt jag och byggde med Lego och lyssnade på rasmus nalle. Då kom ett vykort från Carola, hon gillade min dikt och skrattade inte ihjäl sig, skrev vidare att hon fyllde 8 september. Kortet lästes om och om igen. Har faktiskt kortet kvar:)

 

I ett samhälle som Bäckefors kommer ju sånt fram och jag skröt säkert lite om det men vår mattant Gullan som var galet sträng och som gärna gick runt och tvättade femöringar i ketchup för att visa vad farlig den kryddan var. Hon satte upp en Carolaposter vid min sittplats i matsalen. Så jag har många ljusa minnen från min skoltid och jag hoppas att de som gått i denna nu nerlagda skola en dag kan skriva om sina minnen från skolan där inga klockor ringer mer.

DSC08271p DSC08267p DSC08258p DSC08241p DSC08232p DSC08213p DSC08211p DSC08200p DSC08191p DSC08185p DSC08174p DSC08169p DSC08164p DSC08128p DSC08119p DSC08109p DSC08106p DSC08100p DSC08096p DSC08084p DSC08081p DSC08080p DSC08076p DSC08073p DSC08071p DSC08069p DSC08064p DSC08049p DSC08039p DSC08037p DSC08029p DSC08028p DSC08024p DSC08016p DSC08015p DSC08002p DSC08000p DSC07994p DSC07986p DSC07977p DSC07976p DSC07970p DSC07968p DSC07963p DSC07961p

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *