Bäckefors i skymning och lite på natten

I dag känner nog många till Bäckefors i Dalsland. Ett litet bortglömt samhälle med ett stort sjukhus där knappt någon vårdas. När jag växte upp så var det tre vårdavdelningar och full fat på sjukhuset. När man nu närmar sig samhället så verkar det riktigt stora vara att 2002 spelades Kopps in där. Att samhället en gång var en stor del av järnindustrin är idag bortglömt. Att man nu kanske har lite koll på samhället var att många blev rika på postkoden där. Min syster hade lott och var med i pengaregnet, det var en smula overkligt men kanonkul att se släkt och ja även bekanta bli miljonärer på bästa sändningstid. Grattis till er alla som vann!!

Sånt glöms snart bort men i min barndom och ungdoms samhälle lär detta inte glömmas i första taget. Jag är mycket sällan i Bäckefors numer, några ggr om året. Men även om jag flyttat så är jag ju ändå en bäckeforsare i blodet och kände att det var dax att föreviga några av det vackra som samhället har att bjuda på. Fota ruinerna när det är stjärnklart har länge legat på min lista. Och när syrran ställde till med Oktoberfest så var det bara att dra upp kameran vid halv ett tiden. Det var galet stjärnklart och jag fotade. Dessvärre funkade det inte riktigt som när jag fotar norrsken utan här var den väldigt bångstyrig. Höga iso tal som skapar brusig bild. Är inte helt nöjd med astrofotot över ruinerna men jag hoppas på mer stjärnklart over dessa så jag tror att nästa besök blir i november el december då första snön kanske kommit.

JAg åkte sen till Susannes eller ja nästan hela familjen Fredrikssons nya favorit ställe i bäckefors. ”Uppe vid eken” Det är en galet vacker plats som jag under de 20 åren jag bodde där aldrig visste om och det var bara för några år sen som den upptäcktes av syrran och hennes dotter. De har hästar så rider runt där en del. Tidigare under lördagen hade jag fotat min lillasyrras barn vid eken men dessa lägger jag ut senare. Så jag var där på dagen och på natten. Vid kvart över ett stod jag ute vid eken och fotade, i kortärmat helt galet varmt för att vara i oktober. Att röra sig i mörker kan vara lite läskigt särskilt som några hjortar började skälla. JAg blev dock inte så skrämd utan fortsatte i lugn och ro, dock med samma resultat, brusiga bilder.Har ju aldrig riktigt hållit på med just astrofoto så jag lär mig ännu, kommer inte att ge upp.

Det gjorde jag inte nu heller utan bytte plats till marsjön, en jättefin sandstrand som jag i min ungdom bjöd på nattliga nakendopp när vi varit på fest. Jag hade ju förvisso varit på fest nu oxå men undvek nakendopp. Här skulle jag se det längsta stjärnfall jag någonsin sett. fick med det på bild men svagt så har ljusat upp men kollar ni noga ser ni strecket, fallet höll på nästan lika länge som jag hade slutartiden på. 25 sek. Sen åkte jag vidare mot farsan och Eva i vårvik, hade planer p mer foto men nu hade det blivit både dimma och molnligt.

Jag dröjde mig kvar i Dalsland även på söndagen, jag var inte färdig med eken. Nu var det solnedgång på schemat. Men ja eftersom jag kom på att jag skulle fota ruinerna så blev det lite stress av det. JAg hade fotat solnedgången på fredagen men då gömde sig solen i molnen så jag fick en ny chans på söndagen och jag tog den. Solen går väldigt snabbt ner när den bestämt sig så vill man testa att leka lite kreativt så kräver det snabbhet. Om jag misslyckades så vet jag nu vart jag ska ta mig. ”uppe vid eken” För mig är inte detta det enda från Bäckefors, jag har mer planer men dessa tar jag en annan gång.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *